Kulturell anpassning är den anpassningsprocess som sker vid flytt till en annan kultur, exempelvis en ny stad eller plats där normer och sociala koder skiljer sig från den tidigare miljön. Interkulturell anpassning är den anpassningsprocess som äger rum när man flyttar till ett annat land, där språket, traditioner, historien och värderingar skiljer sig från det tidigare landet. I båda fallen är det inte ovanligt att detta kan leda till en "kulturkrock" eller en personlig kris.

U-kurva-modellen (Lysgaard 1955) är en av de mest refererade modeller inom forskning av kulturell anpassning. Den beskriver den kulturella anpassningen som en process i fyra olika faser:

1. Smekmånadsfasen - uppstår under de första två månaderna i den nya kulturen eller miljön. Ofta finns det en känsla av spänning och fascination inför den nya kulturen. Känslan av hopp och att ha ett syfte är starkt närvarande.

2. Kulturchocken/krisfasen - uppstår runt 3-9 månader. Detta är en period där desillusion kan uppstå, när man konfronteras med oväntade utmaningar i den nya miljön. Känslor av irritation, desorientering och utmattning kan upplevas. Det är inte ovanligt att man får hemlängtan och känner sig vilsen. Om denna fas pågår för länge kan den leda till depression och isolering.

3. Justeringsfasen - uppstår mellan 9-48 månader, då det sker det en gradvis anpassning till den nya kulturen. Känslorna av frustration har börjat avta, nya relationer börjar bildas och det finns en ökad förtrogenhet med den nya miljön, även om vissa normer och signaler fortfarande inte förstås fullt ut. I detta skede finns det också en känsla av att känna sig mer hemma i den nya omgivningen, liksom en större förståelse för de kulturella skillnaderna och hur man hanterar dem i vardagen.

4. Anpassningsfasen - äger rum efter 48 månader. Nu finns det en känsla av att man har landat. Uppfattningar och attityder till andra och den nya miljön har förändrats och det finns en större känsla av integration och tillhörighet till omgivningen. Denna fas kan leda till ytterligare tillväxt och en djupare förståelse för sig själv och andra.

Fasernas längd kan variera beroende på ens förväntningar, personliga dispositioner och förmåga att skapa nya relationer. Andra faktorer som kan påverka och underlätta den kulturella anpassningen är flyttens syfte. En frivillig flytt via arbete, studier eller andra personliga skäl kan medföra vissa upplevelser i anpassningsprocessen, medan en flytt som är icke-frivillig, som vid flykt från krig eller katastrofer, kan ha en mycket annorlunda anpassningsprocess. Utöver detta, kan kulturskillnaderna såsom värderingar, normer, och trosuppfattning, mellan det nya och den gamla miljön ha en stor betydelse och påverkan på själva anpassningsprocessen.

Coaching och samtalsterapi kan här ge ett värdefullt stöd för att lättare hantera en kulturchock eller kris, och därmed bidra till att underlätta den kulturella anpassningen. Med hjälp av dessa metoder kan svårigheter och situationer av stress och frustration bli möjliga att förstås och bearbetas. Vilket sedan skapar förutsättningar för att integrera de inre och yttra skillnaderna mellan en själv och den befintliga kulturen.


"Den enda verkliga upptäcktsresan
består inte i att besöka nya landskap,
utan att se saker med nya ögon"